Junior-VM i ishockey

Om cirka tio timmar drar årets upplaga av junior-VM i ishockey igång med gruppspelsmatchen mellan Finland och Lettland. Inte mycket att säga om denna drabbning. Allt annat än utklassning av Lettland är en besvikelse för smålejonen.

Finland spelar i grupp B tillsammans med Sverige, Tjeckien, Schweiz och Lettland. Mina förhandsförväntningar inför matchen mot letterna ställde jag redan upp inledningsvis. Härnäst ska jag kort säga vad jag tror om årets VM.

Finland har ett otroligt starkt lag med flera duktiga forwards i Markus Granlund (vars äldre bror Mikael redan har blivit en oförglömlig del av hockeyvärlden med sin ilmaveivi mot ryssarna i VM-semifinalen 2011), Joel Armia (vår nästa Selänne), Miikka Salomäki, Alexander Sasha Barkov och Teuvo Teräväinen. Dessa är löften som förutspås en fin framtid i världens hårdaste hockeyliga, NHL.

Vidare har Finland ett par fantastiska backar, bl.a. Olli Määttä och Ville Pokka, som kan axla stora minuter och dessutom förväntas vara viktiga kuggar i Lejonungarnas powerplay. Det enda frågetecknet är målvaktssidan, som brukar vara Finlands jokerkort. I år har Finland en synnerligen jämn målvaktstrio i Eetu Laurikainen, Joonas Korpisalo och Janne Juvonen. Jag skulle tippa att Korpisalo är den som får ta på sig rollen som förstemålvakt - en stark sådan behövs om finnarna ska kunna ryta till mot de lag som bland andra Kanada, USA, Ryssland och Sverige ställer upp.

Eftersom Finland tillhörde de fyra bästa i förra årets JVM så fick man en lättare lottning i år. Jämför B-gruppen (som jag räknat upp tidigare) med A-gruppen: Ryssland, USA, Kanada, Slovakien och Tyskland, och vi ser att Finland slipper undan de värsta i gruppspelet.

Med detta facit på hand kan Finlands viktigaste match på förhand anses vara matchen mot Sverige, som ser ut att bli något av en gruppfinal. Lettland, Schweiz och Tjeckien borde både unglejon och småkronor råda bot på med rutinprestationer - om inget oförutsett inträffar. Det ser alltså ut som om att vinnaren i matchen Finland-Sverige kämpar om medaljerna, medan förloraren hämtar fart ifrån en kvartsfinal, mot ett av lagen i fruktade grupp A. Ingen vill möta vare sig transatlanter eller ryska björnar i en VM-kvartsfinal. Så folks, matchen Sverige-Finland blir riktig hockeyunderhållning!

Här kan de intresserade ta en titt: http://www.worldjunior2013.com

Här är min tippning inför VM:

1. Ryssland
2. Finland
3. Sverige
4. Kanada

Vinner poängbörsen: Ryan Nugent-Hopkins (Kanada)
Åker ner i B-VM: Lettland
Årets flopp: USA

Så långt så gott, hockeyfolk!

Julgubben vs. Jesus

Så har vi kommit till den afton då miljontals barn ligger och spänner sig och inte kan sova. Kvällen, som under barndomen kändes fördömt lång. Kvällen, då Julgubben lastar sina julklappar i släden och ger sig ut på sitt rövarstråt för att ge alla snälla barn julklappar, ty de stygga blir utan.

Har för mig att barnen i till exempel England får sina julklappar först på juldagens morgon. Kanske lika så bra det för Julgubben, att några ivriga stackare får vänta på sina paket. Annars skulle han ju inte hinna dela ut allt.

Men det finns faktiskt de som inte alls får uppleva denna julspänning. Istället präglas deras tillvaro av hur de ska få mat för dagen, hur de ska överleva morgondagens självmordsattacker, bombräder eller svåra naturkatastrofer. Här i Finland är vi så pass lyckligt inskränkta att den värsta naturkatastrof som kunde inträffa på julafton är ett eventuellt strömavbrott. Oj nej! Hur går det då med skinkan, morotslådan, julbelysningen, Kalle Anka, Arne Weise (nej, den reliken är ju borta från TV-rutan för länge sedan)...

Poängen med julfirandet är borta för länge sedan. Jesusbarnet har ersatts med Angry Birds-dockor, reklamen flödar och folk klagar över att julfirandet inte är tillräckligt neutralt. Men hallå där! Finland är ett officiellt lutherskt land med alla tillhörande traditioner. Således anser jag att om inte för den personliga trons skull, så åtminstone å traditionens vägnar, ska julevangeliet hållas kvar som det varit i alla tider. Jesus föddes och han vill vara allas vän, och det är en klapp som slår all världens rikedom!

Lång önskelista detta...

Tidernas julklapp!

Det var en domedag...

Sitter nu här, den 22 december 2012, fortfarande helskinnad. Domedagsprofeter, jag är ledsen men jag tror inte på era skrönor. Så, det var denna dag som blev så upphypad. Det var denna dag som jorden skulle gå under enligt många. Andra menade att vi går in i en ny tidsålder. Åtminstone har jag inte sett ett enda spår av denna så kallade Domedag... Märkligt detta med media egentligen. Det kan vara så absurt det som skrivs, men ändå tror folk på det. "Men vadå, det står ju på internet. Jag har läst att. Det sägs att..."

Domedagen har hittills bestått av julstädning och julgranspyntande. Så nu vet ni det. Julfriden i det Anderssonska hushållet börjar så småningom infinna sig, även efter ett halvklottigt knäckkok. I det avseendet är vi något bättre än Andersson av modell Rudolf...

Dagens visdomsord: Jag överlevde.

Överbevisad twice

Idag kollade jag det sista avsnittet av den svensk-danska thrillerserien Bron. Hade inte egentligen några andra förhandsförväntningar än att orka kolla igenom hela gåtan, men den tog mig med storm! Borde kolla oftare på kriminalserier...

Så välgjord. Genomtänkt. Poliskollegerna, en från Sverige, en från Danmark är ett lysande radarpar. Och vilken twist mordgåtan utvecklar sig till ju närmare slutet man kommer! Något av det bästa som någonsin gjorts inom nordiskt filmskapande.

Se den!

Idag är det, vi ska se... sisådär tre dagar kvar till jul. Har jobbat både igår och idag, och vet inte hur många gånger jag hänvisat till Julgubben när barnen (inte mina, barnen på dagiset) varit olydiga. Eller satt dem att skämmas på en stol eller bänk. Kan inte minnas att man var sådär vild dagarna före jul när man var liten. Eller?

Dagens lärdom: Du kan bli överbevisad av en fyraåring som påstår att en plastgiraff inte kan bli ledsen. Sad story...

En evig julkaramell

Hej och hallå! Idag är det dagen efter Lucia. Måste faktiskt säga att det eviga väntandet på D-day, Jesu födelsedag, julafton, 24:e december och tomtens återkomst inte känns närapå så utdraget som under barnaåren. Men så har man ju blivit vuxen också och ser på saken ur ett moget perspektiv. Fast kanske det finns ett litet barn i mig ändå som vill vara upprymt när det är jul.

Det går så fort, allting. Hann inte ens pynta lägenheten förrän vi plötsligt var framme vid självständighetsdagen. Nu sitter jag hemma hos föräldrarna och konstaterar att jag får lämna det egna pyntandet till nästa år.

Tänk vilken stress egentligen det här med julen är. Oj, oj, oj så mycket att fixa och handla! Hur ska man hinna njuta? Själv tänker jag ta det chill i år och hoppas att andra tar efter. Vad jag behöver på julen är vänner och bekanta, en relation med Jesus, god mat, fridfull stämning och några små klappar. Behöver inte egentligen vara så mycket så länge det är något man gillar. Annars blir man som de små skrikande barnen i Halpa Halli som förgäves greppar sig efter den dyraste legoasken medan föräldrarna bittert biter sig i läppen. Nepp... ingen dyr legoask i år.

Det finns de som vet att jag är på väg på en USA-resa med studentkören Pedavoces nästa sommar, så bara jag har möjlighet att åka med är jag nöjd. Det blir årets julklapp. En karamell som jag kommer att suga på så länge jag lever. En karamell som aldrig tar slut.

Dagens upplevelse: Skall om några timmar åka iväg och kolla på årets upplaga av FKF:s julshow, Den Sjungande Julgranen av modell 2012. Återstår att se om den lever upp till förväntningarna. Måtte granen inte barra redan ikväll!

Det där med fönstershopping

Tyckte att det blev lite långrandigt att sitta inne i studielyan på 22 kvm hela första dagen av jullovet, så jag beslöt mig för att ta en tur till stan. Inte för att köpa något (trots att jag önskar att börsen skulle tillåta det) utan för att se mig omkring.

Vandrade så ut och in via de vanliga butikerna, men denna gång valde jag att bredda fältet... Mina damer och herrar: Jag besökte klädbutiker. Frivilligt! Skulle någon ha frågat mig om det i högstadiet skulle jag förmodligen ha tuppat av... Som jag minns det var det årets bottennapp då man var tvungen att gå med mamma i klädbutikerna. Förtvivlat omgiven av alla rockar, skjortor, byxben och butiksbiträden stod man då där och bara längtade bort.

Den tiden är förbi, till all lycka. Att köpa kläder är inte längre jämställt med en långsam, plågsam död.

Garderoben är faktiskt värd att satsa på, har jag sent omsider kommit underfund med. Men fortfarande: ju mer man ser, desto mer tycker man att man vill ha eller behöver. Finns i detta sammanhang inget ord som är mer till mitt förtret än fönstershopping. Nå, bara att vänta till mellandagsrean då...

Dagens lärdom: Klädbutiker är inte farliga.

En av de dödliga

Ja, jag erkänner. Jag föll i träsket. Som en i mängden. Kunde inte hålla mig ifrån det. Idén har flugit förbi mig tidigare, men aldrig slagit rot på allvar. Plötsligt grep något tag i mig, ruskade om mig (egentligen låg jag och försökte sova utan att få en blund i ögonen, men skriver det som en metafor för att det är skojigt) och helt plötsligt fick jag för mig en allvarlig tanke på att börja blogga. Sällan man varit så frustrerad över att det varit natt.

Sagt och gjort: här är min blogg. Naturliga  frågor som dyker upp för de flesta kanske är "Vad sjutton ska han skriva om?" eller  "Vad har han att erbjuda?" Faktum är att jag tror... nej, för svagt... jag VET att det jag skriver kan väcka tankar hos läsare. Så, om någon mot förmodan börjar följa denna blogg så hoppas jag att han/hon ska få ut något av det.

Bekännelser fick bloggen heta. Vad sa du? Vad jag ska bekänna? ALLT som finns på mitt hjärta som jag vill dela med mig av. Kan vara allt från relationer och trosfrågor till politik, ishockey eller dammsugare... (öh?) The point is... detta är vad man ska kunna kalla en allätares läsning.

Kände så starkt för detta p.g.a. de stora förändringar som just nu genomsyrar mitt liv. Tänker inte beskriva dem närmare i detta inlägg, men om ni följer min blogg får ni veta hemligheten. Hemligheten bakom bloggaren Ludvig. Den vanliga dödliga bloggaren Ludvig.

Dagens not: Datorn förstår ej ordet blogg. You'd better do, för jag har bara börjat!